Gräsänka = Förförd och övergiven flicka!?



Man kanske kunde kalla mig för gräsänka ikväll om man ville....förförd och övergiven enligt wikipedia... hmmm, ja nåt i den stilen! Anders är hemma hos sin buddie Håkan och spelar data med ett gäng kompisar. Han tog med sig sin Jäger-flaska oxå minsann....själv sitter jag här framför datorn med ett Toblerone...det är inte dumt det heller. =/

Hela dagen har vi varit iväg, först simskolan på Ugglebadet i förmiddags där vi fick chans att fika och tragga lite med Bina, Henke och Sara medan våra små simmade och plaskade. Mycket trevligt faktiskt...och svettigt! Där blir ju lite hög luftfuktighet där inne i simhallen...Gör man sen som vi och sitter med kläderna på dröjer det inte länge förrän det pärlar sig i pannan. Jag var ju till och med så smart idag att jag tog kalaskläderna (som jag skulle ha på eftermiddagen) på mig innan vi stack dit bara för att spara tid efteråt...hmmm....ibland funderar man lite i efterhand på varför man gör de val man gör. Kan ju iallafall meddela att jag inte var fräschast på kalaset! 5 flugor slog följe med mig...dom tyckte nog att jag doftade lovely! :)

Kalaset som vi var på var arrangerades av Max (hamburger-kedjan) i Hyllinge, det var Bella och Loke som var födelsedags-grisarna och i vanlig ordning var det mina barn som hördes mest och jag som åt mest. =/ Men det var ett lyckat kalas med mycket skratt och bus och diverse ansiktsmålningar (som jag precis upptäckte inte var så lätta att tvätta av!) Nu har jag tre trötta, nöjda och lite lätt melerade pojkar som ligger och sussar sött i bäddsoffan. Självklart får dom dela säng med mig och JulleBulle nu är inte pappa är hemma! MysPys!

Fast innan jag lägger mig så ska jag jä-lar i mig ta tag i mitt hem och röja lite. Suck som här ser ut! Sånt lyckas man alltid förtränga när man är borta och har det roligt, sen kommer det som ett slag i nyllet när man kommer hem och öppnar ytterdörren. Visst ja...det var så här vi bodde ja...mitt i kaoset...mmm...hem ljuva hem...Här vill jag leva, här vill jag dö. Här där varje dag är en överraskning, här där varje vrå gömmer en bortglömd sak. Här där folk ler generat då de kommer på oväntat besök och slätar över det hela med att  "-Men det förstår man, det kan inte vara lätt att hålla ordning med fyra sådana små vildingar! Ni har ju inget lätt jobb!" ...."-Nej, att stöka till det kan dom....", säger man glatt och skyller  allt på barnen! ;-)

Vuxentid

Lösningen för många förhållanden hade nog varit att skaffa ett badkar och att utnyttja det då och då tillsammans, kvinna och man ( kvinna & kvinna, man & man ...whatever...) utan några barn. Att ta sig tid för varandra, att sitta hud mot hud, att prata om allt och inget, att massera varandras trötta ryggar och att hänge sig åt varandra. Det är viktigt tror jag. Det för oss närmare varandra...det får oss att minnas vilka våra riktiga personer är...

Jag och Anders badar ofta med varandra...tidiga morgnar eller sena kvällar...det är strunt samma...huvudsaken är att det är bara han och jag. Dörren låser vi och inga ungar släpps in. Bara vi två. Viktiga ämnen gås det på djupet med om det behövs, annars så skrattar vi mest åt varandras kassa skämt och gottar oss i skvaller om andra. Såhär vill vi ha vår familj kontra såhär vill vi absolut inte ha det. Viktigast av allt är att vi påminns om varför det är vi...

Sen är det inte så ofta man får chans att sexa till det utan att bli upptäckt, i badkaret har man ett ypperligt tillfälle! ;-)



This or That

Idag ville jag....
                                *Ligga kvar i sängen och mysa
                                *Gå upp till ett dukat frukostbord med nybakta frallor
                                *Se mig omkring i mitt välstädade och blom-doftande hem
                                *Återgå till sängen och spela lite X-box med barnen
                                *Baka pizzabullar och göra smaskig pizzasallad
                                *Äta & njuta till rivande iskall Cocca Cola
                                *Hämta Anders på jobbet och köra till Väla
                                *Shoppa loss med mitt nya HM-presentkort
                                *Drop-in-klippa oss allihop
                                *Äta ute med våra väluppfostrade barn
                                *Köra hem och somna  i en stor hög till en bra film


Idag är så här...
                                *Snabbduschar, bråkar med Linus, stressar fram kläder till alla
                                *Dukar fram tinade mackor från frysen, bråkar med Matteus
                                *Ser mig omkring i mitt slarviga, skabbiga hem
                                *Stressar till dagis och hem igen
                                *Diska, röja, sortera tvätt
                                *Hämta barnen på dagis, värma rester sen igår
                                *Räcker bara till dem, jag hoppar över
                                *Hoppas tvättstugan är ledig, isåfall tvätta (fortsätta röja annars)
                                *Värma Korv stroganoff från frysen
                                *Svettas på Powergympa med svärmor (ångest!)
                                *Ta tag i allt jag inte han med innan idag när jag kommer hem


Hahaha.......vissa dagar är bättre än andra!!! :-D
                                

Skärpning!

Jag blir så besviken på mig själv att jag inte kan bruka allvar med bloggandet...men jag är ju så kass på att hålla kvar i rutiner och följa mönster (även om det är jag själv som ritat upp dem!) Otaliga är dem gånger jag börjat att skriva dagbok, gått in för det med liv och lust...och sen efter ett par veckor har det bara sinat ut i sanden. :-(

Min mamma skrev dagbok när jag var yngre, hon skrev om väder och vind, vad som hade hänt under dagen och så vidare, tyvärr skrev hon inte så mycket om sina känslor....det hade hon nog behövt egentligen! Kan inte ha varit lätt att leva med en sjukdom som hon visste skulle bli hennes död och så en dotter på det...som hon visste att hon inte skulle få se växa upp. Jag gillar att läsa hennes dagböcker, att läsa om vår vardag där för längesedan, att bli påmind om sådant jag glömt. Det är värdefullt för mig som inte har någon att prata med minnena om...men ännu mer värdefullt hade det varit att få tillgång till hennes innersta tankar och känslor...det hade fört mig närmare henne på något sätt.

Detta är kanske en stor anledning till att jag så gärna vill bruka allvar med mitt eget skrivande...jag vill lämna ett spår av mig själv. Jag vill lämna ett fotspår i sanden, ett fingeravtryck...jag vill dela med mig av mina tankar, känslor och upplevelser...jag vill dela med mig av mitt liv. I längden vill jag finnas kvar för mina barn den dagen jag inte finns mer. Kroppen förtvinar men själen består!

Går det att spara en blogg man skrivit i "cyberspace" på skiva förresten?? Någon som vet?

De senaste dagarna som gått har jag tagit varje tillfälle jag fått till att läsa i min nya bok om "Feng Shui"....ojojoj vad spännande! Egentligen är det mesta jag läser bara en bekräftelse på att det jag redan känt är sant...men det är så häftigt!! Vill bara komma igång och röja och rensa här hemma. Funderar på om jag ska hyra lokalen under oss och dra igång en stor loppis på överflödiga saker. Det är så mycket här hemma som jag inte vill ha, saker som ger mig dåliga vibbar...oanvända skitsaker som bara tar plats. Skulle nog kunna dra ihop en halv container med skit att kasta och en hel loppis med skit att sälja. Tyvärr bor jag ihop med med min raka motsats, en karl som vill spara på ALLT! "Det kan vara bra att ha kvar" "Det är ju onödigt att kasta, lägg undan det istället..." "Dom ska jag ha kvar!" "Varför ska du ge bort den, den kan vi väl ha själva!" ....och så kan han fortsätta i evigheter!!! *suck*

Nej, jag får se till att röja lite mer när han är på jobbet. Hoppas bara att han får behålla jobbet, tydligen är företaget han jobbar på mitt uppe i en ekonomisk kris. Dom har inga ordrar och de anställda har därmed inget att göra...I onsdags hade dom hållt ett krismöte och varslat om kommande uppsägningar. Det gör lite ont i magen. Anders lugnade mig dock med att principen "Sist in - Först ut" gäller och då är han nog rätt säker....men man vet aldrig. Rätt vad det är slår dom ihop hela fabriken och flyttar den till Danmark! Jag undrar hur vi hade klarat oss om Anders hade behövt söka A-kassa...vill inte veta! Jag önskar att han hade hittat ett jobb han hade trivts med isåfall...för det här jobbet han har ger oss ingenting mer än ekonomisk trygghet. (Det är ju dock inte så lite egentligen!)

Nu ska jag ta tag i vårt hem, sen är det dags att hämta de små på dagis och därefter ska vi styra stegen mot byn. Måste in på banken och fixa betalningsdosan som har blivit blockerad för säkert femte gången pågrund av att ungarna tryckt på den och lekt med den. Börjar bli pinsamt det där bankärendet nu...och så måste jag byta kod varje gång...och komma ihåg den nya...hrmmm...vårt liv i ett nötskal!

Sånt kul trams jag snott av Emma! :)

1. Hur gammal är du om fem år?
31 år...shit PomFritt....då har jag kanske blivit vuxen!?

2. Vem tillbringade du minst två timmar med i dag?
Anders, medans barnen var på dagis och i skolan så letade vi efter coola tattueringar på nätet...
 
3. Hur lång är du?
166 cm.

4. Vilken är den senaste filmen du sett?
Åh, vilken var det? Den nya Batman-filmen "Dark knight"

5. Vem ringde du senast?
Hmmm...tror det var till försäkringskassan igår!?

6. Vem ringde dig senast?
Camilla ringde precis och bad att få låna en film

7. Hur löd det senaste sms:et du fick?
Kan jag låna en hundring av dig tills på torsdag?

8. Föredrar du att ringa eller skicka sms?
Skickar oftast sms...så slipper man prata strunt om väder och vind!

9. Är dina föräldrar gifta eller skilda?
Dom var gifta när dom dog...

10. När såg du senast din mamma?
Den 4 oktober 1994

11. Vilken ögonfärg har du?
Gröna

12. När vaknade du i dag?
05.45 ungefär...

13. Vilken är din favoritjulsång?
Håller med Emma. "Tänd ett ljus" är världens mysigaste!

14. Vilken är din favoritplats?
Landsbygden i Spanien...där är så vackert när mandelträden blommar på bergssluttningarna!

15. Vilken plats föredrar du minst?
Eeeh, det var en svår fråga...vet inte?!

16. Var tror du att du befinner dig om tio år?
Hmmm...tillsammans med mina pojkar hoppas jag...var vi är spelar mindre roll.

17. Vad skrämde dig om natten som barn?
Spöken, det är jag fortfarande rädd för ibland!

18. Vad fick dig verkligen att skratta senast?
Haha...det var när Anders gjorde en parodi på mig i förmiddags. :-D

19. Hur stor är din säng?
Vår bäddsoffa är inte alls så stor som jag skulle vilja ha den tyvärr...tror den är typ 140 cm bred utbäddad?

20. Har du stationär eller bärbar dator?
Stationär...men önskar mig en bärbar!

21. Sover du med eller utan kläder på dig?
Sover i trosor

22. Hur många kuddar har du i sängen?
Allt mellan 4 och 7 stycken...beror på om barnen burit dit sina oxå eller inte....

23. Hur många landskap har du bott i?
Endast Skåne

24. Vilka städer har du bott i?
Perstorp och Osby

25. Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Barfota är bäst!

26. Är du social?
Beror på vilket humör jag är på!

27. Vilken är din favoritglass?
88:an eller Nogger

28. Vilken är din favoritefterrätt?
Hmmm...marängsviss tror jag...eller chokladpudding med vispgrädde och bananer...

29. Tycker du om kinamat?
Nej inte värst...

30. Tycker du om kaffe?
Nej

31. Vad dricker du till frukost?
Tropisk juice

32. Sover du på någon särskild sida?
Nej, sover där jag somnar...eller där jag får plats

33. Kan du spela poker?
Minns faktiskt inte hur man gör!

34. Tycker du om att mysa/kela?
Det är väl mysigt ibland!

35. Är du en beroendemänniska?
Absolut!

36. Känner du någon med samma födelsedag som din?

Hmmm...nej!?

37. Vill du ha barn?
Inte fler nej...nöjd med dom fyra jag har!

38. Kan du några andra språk än svenska?
Har kunnat lite tyska...och teckenspråk...men minnet är kort.

39. Har du någonsin åkt ambulans?
Nej tack och lov!!

40. Föredrar du havet eller en bassäng?
Havet!

41. Vad spenderar du helst pengar på?
Barnen och hemmet

42. Äger du dyrbara smycken?
Haha...nej...använder aldrig smycken!

43. Vilket är ditt favoritprogram på tv?
För tillfället är det nog Idol och Lyxfällan

44. Kan du rulla med tungan?
Va? Vad är det för fråga? Det kan jag nog...kanske?!

45. Vem är den roligaste människan du känner?
Sara får mig alltid att skratta!

46. Sover du med gosedjur?
Ibland när barnen burit dit sina....i natt hade jag en stor gose-vovve till kudde...

47. Vad har du för ringsignal?
Någon som fanns på telefonen när jag köpte den, ingen speciell alltså!

48. Har du kvar klädesplagg från då du var liten?
Nej tyvärr har jag inte mycket kvar alls...

49. Vad har du närmast dig just nu som är rött?
Eeeh...pinsamt ju...en Cocca Cola-flaska...(Klockan 07.30 på morgonen!)

50. Flirtar du mycket?
Nej

51. Kan du byta olja på bilen?
Hmmm...kanske!? Där är väl någon instruktionsbok??

52. Har du fått fortkörningsböter någon gång?
Nej, sådana vill jag inte ha!

53. Vilken var den senaste boken du läste?
Håller på med "Conversations with God" på engelska....det tar sin lilla tid!

54. Läser du dagstidningen?
Ja när jag får chansen....om jag är hemma hos någon som har den!

55. Prenumerera du på någon veckotidning?
Nej, bara "Mama"...men det är en månadstidning.

56. Dansar du i bilen?
Hahaha....låter trafikfarligt!

57. Vilken radiostation lyssnade du till senast?
Mix Megapol har vi i bilen så den lyssnar jag ofta på!

58. Vad var det senaste du krafsade ner på ett papper?
Hmmm...minns knappt...någon kommentar till mig själv på en räkning tror jag!?

59. När var du i kyrkan senast?
Det var nog på Sabina och Henkes minsta dotter Tindras dop...i början på året!?

60. Vem var din favoritlärare på högstadiet?
Hade ingen, jag var ovän med alla då!

61. Hur länge har du campat som längst i ett tält?

En natt....max! Är absolut ingen tältare!

62. Vem var det som senast gjorde något extra speciellt för dig?
Min mammas barndomsvän Pia kom och hälsade på och pratade lite om min mamma...
det uppskattade jag väldigt MYCKET!

Tunt med inlägg!

Ja jag märker att det blivit lite tunt med inlägg här på sista tiden...det märks för min statistik-kurva börjar dala...ni börjar tröttna på mig när jag är så här disträ och trist. Min tanke med bloggen var ju minst ett inlägg om dagen...både för att skriva av mig lite och för att hålla igång tempot så att bloggen speglar mitt liv...fartfyllt och händelserikt kantat av kaos och kärlek. Nu har bloggen mer blivit en sådandär långtråkig film med alldeles för många och långa reklam-avbrott. Men än en gång får jag skylla på Anders...han är pappa-ledig den här veckan och då kommer vi andra i familjen inte åt datorn...
t.om. nu när jag sitter här gör han narr av mig och mitt bloggande...bara för att han vill ha platsen!

...därför ska jag blogga riktigt länge idag...hahaha....

Jaha, vad har nu hänt de sista dagarna? Allt och inget känns det som. Anders har som sagt varit ledig och därför har jag hunnit ikapp lite med hemmet. Här är så pass röjt på vardagsrums-golvet att Julius med lätthet kan ratta sin gåstol. Han har blivit riktigt duktig på att styra den nu...springer nästan emellanåt och svänger av i exakt rätt ögonblick innan man tror att han ska krocka! Innan gick han bara åt ett håll tills det tog stopp och sen gnällde han tills man kom och vände på honom...hahaha....men nu har han fått riktigt grepp om hur man ska göra.

Igår var Jennica här och hälsade på med sin stora runda mysmage...försökte förklara för Matteus att där är en bebis i Jennicas mage...så tittade han på henne...Sen sa han -"Jag titta!" ... och så drog han ner tröjan på henne...hahaha...han är för härlig. Tror inte han minns när jag hade Julius i min mage!? Dom har väl inte så långt minne när dom är 2 år? Iallafall så verkade han inte koppla hur det hela låg till...och vem gör egentligen det? Det är ju ett lika stort mirakel varje gång det sker...att en ny människa blir till. Livets under!


Så plockade jag upp den där kassen med flick-bebis-kläder som stått i källaren sen jag var gravid med Matteus och en av mina vänner var så bombsäker på att han skulle bli en flicka att hon gav mig en kasse kläder som hennes flicka växt ur. Så blev han ju en pojke...och även Julius blev en pojke...så nu kände jag att det var dags att göra mig av med den där kassen! Jennika vet ju att hon väntar en liten flicka så där kommer kläderna iallafall att komma till användning!

Förstår egentligen inte det där med att alla så bestämt tror att om man redan har två pojkar så vill man självklart ha en liten flicka!?? Varför det?? Varför måste han ha en av varje "sort"? Är det inte unika individer ändå, bara för att dom är av samma kön? Jag har aldrig haft den där höga önskan om att få en flicka...men det vågar man knappt säga...för då tror folk att man bara intalar sig det för att dölja sorgen!? Minns med förundran den där kommentaren jag fick av en kvinna då jag kom hem med Matteus till hans två storebrödrar;

-"Vad blev det?"
-"En lillbror!"
-"Åhh vad synd...men nästa gång får ni en tös!"
-"Vaaa?"

Jag bara stod och gapade...Vad hände med "Grattis!" ?? Jag är så glad och stolt över mitt lilla grabbgäng...skulle inte byta dom mot alla prinsessor i hela världen! Förresten är jag allergisk mot prinsessor....hade jag fått en flicka så hade hon nog blivit en väldigt kaxig och kavat liten tjej med mycket skinn på näsan, trassel i håret och skit på knäna!

Livet är skört...

Ja fy....livet är verrkligen skört....vi vaknar på morgonen och vet inget om vad den här dagen har i överraskning åt oss. Dagen går och saker sker...på kvällen kan hela vårt liv ha vänt. En dag kan livet vända. Det blir aldrig detsamma mer!
Det är därför vi måste ta vara på varje dag och varje ögonblick...Vi glömmer alldeles för lätt att livet bara är till låns...det kan när som helst tas ifrån oss! Livet är skört....som FAN!

Allt detta blev vi påminda om igår...
Vi var på simskola med barnen, hela förmiddagen tillbringades på Ugglebadet. Ungarna lekte, simmade, plaskade och skrattade...Vi vuxna satt och såg på dem med vakande ögon över våra kaffekoppar samtidigt som vi snackade och hade det trevligt . Imellanåt kom de små upp för att dricka lite och tugga på nåt kex, så även Matteus. Medan han satt där och fikade tog vi av honom armpuffarna, Anders var upptagen i ett samtal med Glenn...själv gick jag bort till tjejen vid bordet bredvid och bad om att få ta en av deras stolar (vi började bli många runt vårt bord)...så rätt vad det var så skriker någon....

-Oj, den lille pojken....

Allt går så snabbt. En tjej springer i med kläderna på och drar upp honom, samtidigt är Anders där och tar över honom...han skriker...Matteus skriker alltså...(Tack och lov!) Jag förstår att han trillat i vattnet men jag förstår inte allvaret. Så är där någon som säger...

-Han bara flöt där helt livlös....

Kan inte krama min lille pojke nog...vill inte tänka på hur nära det var! Jag är SÅ glad att jag inte såg honom flyta där i vattenytan med huvudet neråt! Det räcker med dom fantasi-bilder som spelas upp i huvudet om och om och om igen...Jag är nog fortfarande i chock-tillstånd! Det gick så fort....han satt ju brevid mig och fikade i ena stunden och i nästa flyter han där i vattnet. *Ryser!*

-Vad hade vi gjort utan vår lille pojke??
-Hur FAN skulle man själv orkat fortsätta leva?

Tänker på det om och om igen....hade det inte varit för att någon reagerade så hade vi levt i en mardröm idag! Så jävla skört är livet! Vårt liv hade ALDRIG blivit detsamma utan vår lille gosse! Resten av vårt liv hade det funnits en tom plats vid matbordet, en tom plats i sängen, en tom plats i famnen...en tom plats i våra hjärtan! Ju fler barn man har desto fler prövningar utsätter man sitt eget hjärta för...


Vem vill bli miljonär?

Idag kom där ett brev till mig med posten, ett litet oansenligt brev postat i spanien med riktigt frimärke och allt...när jag öppnade det stod där att jag var en vinnare. Jag; lilla Sofia du Hane ... i lilla bondhålan Perstorp, i Skåne, i Sverige, i Europa, i världen...ja JAG var en 31 stycken slumpmässigt utvalda att dela på en vinstpott bestående av 19 656 278 euro!
Brevet hade en massa fina formuleringar och namn på högt uppsatta personer i Spanien och ett litet hopp började tändas där inne i mitt oskyldiga sinne...

-Är det äntligen min tur nu?
-Finns där en gud? Har han besvarat mina drömmar?
-Vad ska jag göra med pengarna?

Min del av vinsten uppgick i den ansenliga summan av 988 790 euro, alltså i svenska pengar räknat över en MILJON!
Ojojoj...tankarna snurrade. Först ska jag betala av alla våra skulder; billånet, renorverings- och körkorts-lånet, CSN-lånen och Vinterdäcks-lånet...Boka och betala biljetter för familjen till Indien i januari (det kan vi behöva...en mysig resa!) Resten som blir över lägger jag i en pott till det där drömhuset vi vill ha...det som ligger lite i utkanten...med skogen in på knuten och en stor fin altan och en gigantisk grön gräsmatta som inbjuder till lek för både vuxna och barn. Det där stora huset fullt av vinklar och vrår, det där huset där vi alla får plats att leva och utvecklas. Huset där det finns plats både för stim och stoj och vila och ro....

Sen kom jag på att jag aldrig köpt någon lott eller deltagit i någon tävling. Varför skulle jag vinna då? Vem är det som SKÄNKER bort pengar på detta sätt?? Satte mig framför datorn och googlade lite...tog reda på lite fakta om det här generösa företaget i Spanien. Tog reda på att dom är bluffmakare som försöker tjäna pengar på idioter som jag (såna som drömt hela livet om att vinna och nu äntligen tror att de har gjort det!)  Här kan ni läsa om dem; http://www.pandasoftware.se/press/pressreleases/FalskaLotterierOkar.pdf Gå inte på niten!



Ont...det gör ont...

Nej, så klämkäck är jag faktiskt inte idag att jag springer runt och sjunger Lena Ph.-låtar....
 
Idag är jag mera sådär tragiskt dyster...Har ont i hela kroppen! Trodde jag skulle klara mig ifrån träningsvärken, igår var det inte så farligt...men idag...ajajaj...det gör ONT...mest i låren...trappan är en mardröm när man samtidigt måste bära på barn och handlekassar!! Sen att komma ner på golvet och upp igen (vilket man inte kan undvika när man har två barn under 3 år) ...det är ett projekt bara det...känner mig som 85 idag. Trodde inte att lite träning skulle ge den effekten!!? :-0

Sen ovanpå det har jag ont i halsen som fan...vänstra sidan av den är helt svullen, den där lilla körteln som sitter där är stor som ett körsbär nästan! Sitter här och kurerar mig med Cocca Cola...finns inget bättre när man har ont i halsen! Iskall Cocca Cola...det river gott det!!
 


I tisdags fick jag ett mail från Siba där det stod att vår leverans var försenad, Anders tyckte att jag skulle ringa upp dem och höra hur pass försenad den var...så det gjorde jag igår. Fick reda på att det var min kamera som strulade...tydligen hade dom sålt slut på den både ute i varuhusen och inne på lagret...så nu väntade dom på en ny leverans från där dom tillvarkas och ingen kunde svara på hur lång tid det skulle ta...suck. Det enda han jag pratade med kunde göra var att radera orden så fick vi lägga en ny order på det andra så länge...sagt och gjort...jag bad honom ta bort ordern. Nu har jag och Anders pratat och kommit fram till att vi lägger inte in en ny order. Det var ju ändå först och främst kameran vi ville ha...det andra var bara ett sånt där infall i stundens hetta. Vi klarar oss utan två datorer...det är bara dumt att slänga pengarna på en sån grej...eller vad tycker ni? Beslutet känns bra iallafall...det enda jag sörjer nu är min kamera!! :-( Den vill jag verkligen ha!! Men jag får väl vänta tills dom har den på lager igen...inget annat att göra. Trist bara att inte kunna fota när man vill...jag får ju abstinens!                                                                                                                                      

På dagis fotograferar dom idag iallafall...dock inga enskilda bilder detta året utan bara gruppbilder...lite trist faktiskt! Hörde någon som sa att det var pågrund av att många barn hamnar hos kronofogden på grund av  dessa foto!? Kan det stämma? Isåfall är det ju hemskt...trodde inte att räkningar kunde ställas på någon under 18 år!? Har aldrig tänkt på om det stått i barnens eller mitt namn...jag har bara betalat...och har jag inte varit nöjd med bilderna så har jag skickat tillbaka dem! Inte kan väl det vara så svårt...? Hur tänker man som förälder när man skiter i att bry sig...tänker man alls??  I skolan tog de iallafall enskilda bilder oxå, men det fick man skriva under på som förälder om man ville ha eller inte. Kunde dom inte gjort så på dagis med? Äsch...det är ju inte hela världen egentligen...jag får väl gå upp på Familjens Hus och ta de syskonbilder jag vill ha! Blir dom bra så har man ju julklapparna till släkten räddade! :-D Hahaha...


                                                                                                                                           


Feng Shui

Har precis hittat den här bloggen om Feng Shui och lagt den i mina favoriter. http://www.familjeliv.se/Bloggar-9-38/b78598.html Feng Shui är verkligen något jag hade velat lägga energi på att lära mig...tror verkligen på det där att allt i våra liv påverkas av energierna vi har runt omkring oss. Jag har alltid haft det i mig, "Rensa och släng!" har varit mitt motto. Jag har varit hemma hos kompisar med katastrofal röra runt omkring sig och massvis med problem i det dagliga livet som jag tror delvis uppstått av röran i hemmet som påverkat och gjort hela livet lite rörigt. Jag har hjälpt dem så gott jag kunnat, städat, sorterat, organiserat och slängt åt dem...Tragiskt nog har det vänt!! Nu sitter jag fast i röran själv...röran i vårt hem börjar äta upp vårt liv...vårt familjeliv blir bara rörigare och rörigare. Jag behöver energi för att rensa upp och rensa ut allt skit!!

Men var ska jag få den energin ifrån?? Tror kanske att om jag börjar i ett rum så får jag lite mer luft och kanske energin kommer smygande?? Iallafall ska jag nog köpa mig  en bok om Feng Shui!

Köpa ja....på sista tiden har jag oxå fastnat i det där "Köpbeteendet"...köper jag detta så blir allt lite bättre...köper vi detta så blir vi lite lyckligare...köp...köp...köp...Jag som egentligen hatar en massa prylar och vill ha ett minimalistiskt hem!??
Jag arbetar emot mig själv hela tiden...Säger att vi ska spendera mindre tid vid datorn, tv:n och och tv-spelen...så går jag och beställer EN TILL dator...och drömmer om EN TILL spelkonsol! Vad är detta för karusell jag har stigit på....den snurrar bara fortare och fortare! Måste försöka sakta ner farten så jag kan börja se klart på saker och ting igen. Den andliga biten har jag förträngt på sista tiden, har slutat lyssna på mitt inre och nu har jag nästan förvandlat mig själv och blivit den där personen jag en gång försökte rädda. Den personen jag försökte hjälpa att se livet ur en annan vinkel...det är jag själv nu!!! :-0  Måste hitta tillbaka till den ursprungliga energin och börja ta tag i seker istället för att tränga undan dem....

Saker jag behöver energi till;

1. Rensa i röran och hitta en vardags-struktur som fungerar...
2. Rensa i gömmorna, sortera och slänga allt onödigt!
3. Sortera och organisera alla foto (har foto ända sen Hampus var bebis som bara ligger huller om buller!)
4. Ta tag i min hälsa, börja äta nyttigt och röra mer på mig
5. Renorvera färdigt så vi slipper ha rum som bara står och väntar (under tiden fylls de med skit!)

Igår tog jag iallafall tag i punkt nummer fyra...jag var på powergympa med min svärmor och JÄKLAR vad svetten rann!
Men det var skönt! Allra skönast var det att komma hem och ta en kall dusch och slänga sig på soffan efteråt! Benen var tunga som bly och det stack och pirrade i dem länge...riktigt kände blodgenomströmningen och förbränningen. Dock är det ju mig vi snackar om så jag belönade mig själv med en Snickers-glass....och den var ljuvligt god!

Nu ska jag ta tag i punkt nummer ett....

Jultidningar

I veckan kom där ett stort brev till Hampus...på omslaget såg jag direkt att det var ett erbjudande om att sälja jultidningar. Vilken nostalgi-tripp!  Innan jag ens hunnit visa det för Hampus och fråga honom vad han tyckte om förslaget så hade jag redan hunnit bygga upp sådana förväntningar på det hela...att om han tackat nej så skulle jag nog banne mig börjat sälja själv! Som tur var nappade han på kroken direkt! Räckte att han slog en blick på premierna man kunde få för att han skulle vara lika eld och lågor som jag. Där satt vi med tindrande ögon...som två små barn...min son och jag. :-) Ett splirrans nytt Nintendo Wii ligger vid mållinjen och jag kan lova att Hampus är påhejad av sin familj! Känner ni er sporrade att sponsra honom i hans kamp får ni gärna köpa en jultidning eller två av honom. Gå in på denna länken -->
http://www.jultidningsforlaget.com/Sverige/Generella-sidor/Katalog/Visa-alla-sidor/ och kolla vad han har att erbjuda eller bara hör av er så kan vi dyka upp hos er någon dag så ni får bläddra själva i katalogen!

Ikväll är det tvätte-dags igen....fattar inte hur mycket tvätt vi lyckas förbruka på en vecka i vår familj!? Två bamsesäckar med tvätt asade jag ner i källaren vid 17.00-tiden...säkert 20 kilo i varje...40 kilo tvätt...är det rimligt?? 9 maskiner....mer än en maskin om dagen om man slår ut det på 7 dagar...vi skulle verkligen behöva en egen tvättmaskin!!! Tänk vilken känsla att bara kunna slå igång en maskin när ungarna lagt sig...och ännu bättre upp...om vi hade haft trädgård oxå så kunde man börjat dagen med att hänga en maskin tvätt utomhus och sen sitta där i morgonsolen och dricka te medan det luktar daggvått gräs och nytvättade kläder blandat med sommarbris....mmmm....

Nej, tillbaka till verkligheten, nu ska jag ner och slänga det sista i torktumlaren! ...sen får det fan ligga där tills i morgonbitti...för jag pallar inte vänta uppe tills det blir torrt...vill krypa ner i sängen (bäddsoffan egentligen...men hur trist låter inte det!?) bredvid min snarkande man och min lille myspysiga bebis som snusar så sött och doftar så gott. Varm och mjuk och helt underbar....min lille Julius....JulleBulleKöttabulle....
                                                                                                                                     

Ännu ett bildkollage...


Jag är rik!

Idag är det en sådan där dag då jag bara går rundor och myser...känner mig rik. Fylld av kärlek, värme och lycka. Det kvittar om världen rasar ihop runt omkring oss...i vår lilla familj har vi ändå allt. Vi har varann! Jag har de fyra underbaraste och härligaste barn man kan tänka sig. Jag kan inte få nog av dem, varma hård/mjuka pojk-kroppar som doftar så gott när de kramas. Ögon fulla av bus och kärlek. Yrvaket hår som spretar och så nyfikna funderingar på världen.  Dom är så vackra mina pojkar...jag är så rik som har dom!

Skulle försöka beskriva känslan inombords...men det går fan inte...känslan är större än ord!


Än en gång har det hänt!

Vi (=min man och jag) har överdrivit! Vi har drivit saker till sin yttersta gräns...vi har bevisat att vi har ingen självdiciplin alls. Vi är idioter, prylgalna idioter med noll sinne för ekonomi. Ekonomiska analfabeter kan man kanske kalla oss...?
Finns där någon hjälp för sådana som oss?? Ett fall för "Lyxfällan" på Tv3 kanske?

För en stund sen loggade jag in på http://www.siba.se/ för att beställa den där kameran jag ville ha...ropade på min kära make att han skulle titta...mmm...vi satte oss bägge två. Så hittade vi en billig dvd med usb-läsare (mycket smart!), kostade bara 399:- på erbjudande nu. Vi slår till! Sen var den där kameran jag ville ha typiskt nog slut....arghhhh....vad fan....jag vill ju ha en kamera! Tittade lite längre ner på sidan och hittade en annan kamera som var en hel del bättre och "bara" en tusenlapp dyrare...vad fan...det kan vi väl kosta på oss? En riktigt bra kamera...en Panasonic DMCTZ5 med massa bra funktioner...en något dyrare liten leksak. Ok...så tycker man att det skulle räcka ju...men inte hos paret
du Hane inte...nej som sagt...vi brukar dra saker till dess yttersta gräns....

Nu har vi beställt en bärbar dator oxå....och en ny mus...och ett minneskort till kameran!

Vi som precis började bli av med alla trista avbetalningsräkningar har nu dragit på oss en ny som vi nog får dras med i ett år eller nåt! Vi är såååå vuxna, duktiga och ansvariga! Gaaahhh....

Denna dagen är snart över...

Det har varit en lyckad dag! Jag är på bättre humör nu än jag var i morse...mungiporna har åter igen vandrat uppåt! :-D
Jag är inte arg på min svärmor längre, hon vet hur man ska ta mig...(man köper godis till mig!) Nä, men allvar... hon kom hit trots allt...efter hon varit på marknaden. Jag var nog lite överkänslig i morse. Ibland kan jag vara så himla kantig...men det var nog sättet hon sa det på...."FÅR SE om jag kommer en stund EFTER jag varit på marknaden". Men det gjorde hon ju som sagt och det verkar som om hon hade överseende med mitt lilla utbrott i morse oxå! *ler generat*

Jaha dagen då... Efter att jag lämnat av 3/4 av barnaskaran på skola och dagis i morse så gick jag hem och städade. När det var dags att hämta barnaskaran igen så offrade Anders sig, tog vagnen med Julius i och gick för att hämta de andra barnen + handla + möta sin mormor...vilket ledde till att jag fick städa ostört ett bra tag till. Nu är här fint överallt...till och med hos marsvinet! Sååå skönt med ett välstädat hem! Varför har vi inte det så här oftare?? Jo visst ja...det är ju sååå tråkigt att städa...men om vi bara kunde försöka att hålla det så här?? Hmmm...

Bjöd ju Anders mormor på middag idag, köttfärslimpa, potatis och sås...gott blev det...och tur var ju det (annars hade jag fått skämmas)! Sen gjorde jag en kladdkaka till fikat och Anders jobb-kompis Roger kom med en Schwarzwald-tårta från deras jobb. En stor godispåse från Anders mamma på det ledde till att vi = läs:JAG, ätit alldeles för mycket sött idag och nu sitter man här med ett molande illamående.

Ikväll har Sara och Glenn varit här och det är alltid lika trevligt. Vi är lika bra på att tragga alla fyra....hahaha...så  bra att barnen somnade ett efter ett av uttråkning! Ingen tandborstning och pyjamas i kväll inte...har precis burit in dem i sina sängar, alla utom Linus för han sover hos farmor i natt. Nu ska jag göra min man sällskap i soffan. I morgon är det WoodRock i byn, kanske man skulle gå ner där en sväng och lyssna på lite band!?


Sick of it!

Vilken jävla mamma väljer att åka till Våxtorps marknad FÖRE att fira sin sons 30-års-dag????
Jag är såååå jävla irriterad nu!!!!!


I´m back



De senaste dagarna som gått i vårt hem har inte varit roliga, vi som ska kallas vuxna här i familjen har varit barnsligare än barnen...det har alltså varit en massa bråk mellan mig och Anders...Det är inte ofta vi bråkar egentligen, men när vi väl gör det så gör vi det på ett så förbannat omoget sätt. Vi skriker , slåss och tar sönder saker. Säger saker som det absolut inte är meningen att små barn ska höra...men det har man ingen tanke på då. Jag skäms! I måndagskväll urartade det och den enda saken vi var överens om var att vi skulle skiljas...Barnen grät och höll för öronen...men ändå fortsatte vi! När man är arg är man så jäkla egoistisk!

Detta grälet var väntat för vi har haft det bra så himla länge nu och så fungerar inte livet. För livet är en berg-och-dalbana med upp- och ner-gångar...är man upp på toppen för länge så glömmer man pirret i magen och rätt vad det är så somnar man. Nu har vi iallafall vaknat! Nu ska vi ta tag i vårt liv. Veckan som gått har tagit oss ner på botten av dalen...men sakta men säkert ska vi kämpa oss uppåt igen. Min briljanata idé med dator- och tv-förbud om dagarna märker ni ju hur bra den var! Vad är klockan...13.10...mitt på dagen ja...men faktiskt så har jag inga barn hemma mer än Julius så jag tog mig faktiskt friheten...det gjorde Anders igår oxå. Han satte sig vid datorn klockan 18.00 när Bollibompa började, han vill inte lyda mina regler...han vill bara anpassa sig líte i sin egen takt...griniga gubbar...sådana är dom!
Men det räcker väl egentligen. Det är mer själva principen jag är ute efter, principen att vi inte ska blåsa in oss i våra egna bubblor och glömma att vi är en familj...för det var dit vi var på väg!

Jag hoppas och tror att dessa dagarna fått oss att inse vad vi har att förlora om vi glömmer bort att kämpa...

Idag har jag haft Linus och Matteus hemma från dagis och varit uppe på Öppna Förskolan med dom, Linus har fått sin 5½ års-spruta och avslutat sina journaler på BVC...nästa år räknas han som ett skolbarn...även om han bara börjar 0:an.
Han var så duktig! Sa inte ett ljud förrän efteråt när hon frågade om det gjorde ont, då ryckte han på axlarna och sa
 -"Ja...lite!"...han är så söt mitt lilla busfrö. Så fick han en häftig dödskalle-tattuering och var så stolt!
Själv blev jag oxå stucken...i fingret...inne hos barnmorskan. Jag gick ju in till henne för att boka en tid för efterkontroll nu efter förlossningen (nåja...det är redan 4 månader sen...men ändå...det ska ju göras) så hade hon fått en avbokning och jag fick tid direkt. Behöver jag nämna att jag HATAR den där gyn-stolen (Vem gör inte det?) Men det är bara att bita ihop och försöka tänka på något annat medan man ligger där...som om det skulle gå!? Jaja...nu är det iallafall gjort...allt såg bra ut och hon passade på att ta det där cellprovet med...så slipper jag gå dit igen bara för den sakens skull!

Nu ska jag köra Anders mormor till Netto för hon skulle handla räkor...får se om jag hittar något kul jag med. :-)

Denna kameran ska jag föresten beställa imorgon; en Nikon Coolpix s550 med 10 megapixlar. Det ska bli kul när den kommer för just nu har jag ingen kamera...Anders slog i sönder den andra...snyft...men den här blir en bra tröst...hahaha...för den är finare än den jag hade innan! ;-)

Kram på alla er som fortfarande läser...trots den dåliga uppdateringen jag haft de senaste dagarna. Misströsta dock inte, jag är på väg uppåt igen! Videon där uppe är förresten Family Portrait med Pink...gick inte att få in orginalvideon så den här får duga. Gillar dock budskapet i låten och jag gillar Pink...hon är grym! KRAM

Kvällsnyheterna från Fasanvägen

Ett gigantiskt gräl mellan föräldrarna i familjen du Hane har nu lett till dator- och tv-förbud vardagar mellan 07.00-19.00
I fortsättningen kommer bloggen därför endast uppdateras väldigt tidiga morgnar eller väldigt sena kvällar.
Håll tummarna för att detta ska hjälpa och inte stjälpa vår familj....
På återseende!


Sjalen...

Nödlösning för middags-lagning med mammig bebis!


Oh my God!

Alla mammor som överhuvudtaget kommer utanför dörren med sina barn på morgnarna förtjänar f-n en OS-medalj!
Det är faktiskt en av de svåraste klasserna i grenen föräldraskap! Ingen lätt match ska jag be att få tala om.....

Startklockan går 06.00...då ska man snabbt kvickna till, väcka mannen, gå på toa och göra sig själv iordning. Sen får man väcka mannen igen, ge dricka till morgontörstig 2-åring och lite tutte till morgontörstig bebis. Tredje gången gillt när man väcker mannen om igen, sen får man väcka 5-åringen och 7-åringen, plocka fram kläder till dem och hoppas att det är en sådan dag att de orkar klä sig själva. Sen är det dags att byta blöjor och klä på bebisen och 2-åringen (om man kan fånga den sistnämnde) Leta upp bilnycklarna åt mannen som svär högt då han håller på att bli sen till jobbet, packa skolväskan åt 7-åringen, duka fram frukosten och byta blöja på bebisen igen eftersom denne med all säkerhet bajsat nu. Väl framme vid frukost-ätningen är det för egen del jämförbart med att vara enda sevitris på ett populärt lunch-ställe utmed E6:an...service på hög nivå alltså och man ska vara glad om man lyckas få några tuggor macka i sin egen mun.

Så är då klockan slagen 07.45 och 7-åringen ska vinkas iväg till skolan, 5-åringen springer ifrån bordet och 2-åringen får trugas att sitta kvar för att iallafall få i sig något av frukosten samtidigt som bebisen tröttnat på alltihop och bryter ihop i en "tyck-synd-om-mig-gråt". Nu kan man börja tjata på 5-åringen att ta på sig skorna och jackan för det lär ta ett tag, under tiden kan man plocka undan frukosten, byta blöjan på 2-åringen som med all säkerhet bajsat nu och leta upp nappen åt bebisen som skriker högre och högre. Sen är det dags att leta upp skorna som försvunnit under gårdagen eftersom 2-åringen gillar att gå rundor med allas skor inomhus och ibland även att kasta ut dem från balkongen...Ta på bebisen jackan, ge nappen och försöka somna den i vagnen (skriken är fruktansvärt stressande!) och sen får man skrika på 5-åringen lite så att denne lyder och tar på sig ytterkläderna. Dags att jaga 2-åringen och få på denne ytterkläderna med...vid detta laget har bebisens "tyck-synd-om-mig-gråt" övergått till panikslaget "jag-är-överlämnad-och-ingen-bryr-sig-om-mig-skrik" och man håller nästan på att bryta ihop själv...

Biter man ihop en stund till så har man snart fått ut vagnen och barnen tystnar i takt med att den börjar röra på sig. Ett litet avbrott för att knäppa på hjälmen på 5-åringen och låsa upp cykeln...sen är man iväg och kan sakta men säkert börja att andas igen. Klocka är 08.25 och dagens morgonpärs är över! Vinnare är mamman...men var är medaljen??


RSS 2.0