Här skulle jag ju skriva varje dag...
Får skylla det lite på Anders! Att få tillgång till datorn här hemma är inte alltid så lätt, är Anders vaken och ledig så behöver man aldrig fundera över vad han gör. Han spelar World Of Warcraft, ett väldigt tidskrävande spel som inte går att pausa...speciellt inte när man gör raider tillsammans med kompisarna. I söndags satt han vid datorn från tidig morgon till sen kväll...alltså ett varningens ord till alla er som funderar på att börja spela WoW....gör INTE det...för det går inte att sluta!! Ni blir beroende och det kommer att gå ut över ert liv!
Nu har Anders dock börjat jobba igen...4 veckors semester är slut...det går så fort! Lite dubbla känslor har man inför hösten....sommaren är ju verkligen min favorit-årstid...att slappa, njuta och ta dagen som den kommer är verkligen min grej + att jag älskar solen, värmen, de svalkande baden och doften av sommar. Samtidigt så välkomnar man ändå på något sätt hösten när den kommer med skola, dagis, arbete och rutiner som får dagarna att fungera bättre. Man får mer gjort under hösten, man kommer upp i tid om morgnarna, man pysslar om mer där hemma, äter ordentliga middagar för man är hungrigare och barnen kommer i säng om tid på kvällarna = mer egentid, vilket är skönt. Så nej, det är dumt att sörja över att sommaren snart är slut...välkomna hösten istället!
Dessa dagar som gått utan att jag bloggat har dock gått i slapphetens tecken (i dubbel bemärkelse...särskilt magen, rumpan och brösten har ju gått i slapphetens tecken många år!) Nej, men allvarligt talat så har det väl inte hänt alltför mycket...i lördagskväll var vi dock ute och fiskade med svärmor. Det gick väl sådär...man ska ju inte ge sig på att göra sådana där grejer med fyra barn egentligen...särskilt inte när två av dem är under 3 år. Det blev en hel del ihoptrasslade fiskelinor och dragkrokar som satte sig lite här och där, samtidigt som den där Matteus fick jagas en hel del då han väldigt gärna ville stå uppe på "dämmet", där allt vatten står och väntar innan det går igenom någon slags port och rinner ut i en djup liten fors = inte så barnvänligt ställe. Några fiskar ville iallafall inte nappa på våra krokar (kan det bero på den väldiga ljudnivån som alltid omringar familjen du Hane?) , istället fick vi titta på gubben brevids eviga nappande av små mörtar som han slängde i igen till barnens förvåning! Slänger in en bild på en av de stackars mörtarna som barnen fick i sitt våld.....!
Nu fattar jag inte hur man får väck centreringen för texten, var ju bara fotot jag ville ha centrerat! Hmmm...
Jaja, jag har väl egentligen inte så mycket mer att babbla om!
Hörs imorgon!
Nu har Anders dock börjat jobba igen...4 veckors semester är slut...det går så fort! Lite dubbla känslor har man inför hösten....sommaren är ju verkligen min favorit-årstid...att slappa, njuta och ta dagen som den kommer är verkligen min grej + att jag älskar solen, värmen, de svalkande baden och doften av sommar. Samtidigt så välkomnar man ändå på något sätt hösten när den kommer med skola, dagis, arbete och rutiner som får dagarna att fungera bättre. Man får mer gjort under hösten, man kommer upp i tid om morgnarna, man pysslar om mer där hemma, äter ordentliga middagar för man är hungrigare och barnen kommer i säng om tid på kvällarna = mer egentid, vilket är skönt. Så nej, det är dumt att sörja över att sommaren snart är slut...välkomna hösten istället!
Dessa dagar som gått utan att jag bloggat har dock gått i slapphetens tecken (i dubbel bemärkelse...särskilt magen, rumpan och brösten har ju gått i slapphetens tecken många år!) Nej, men allvarligt talat så har det väl inte hänt alltför mycket...i lördagskväll var vi dock ute och fiskade med svärmor. Det gick väl sådär...man ska ju inte ge sig på att göra sådana där grejer med fyra barn egentligen...särskilt inte när två av dem är under 3 år. Det blev en hel del ihoptrasslade fiskelinor och dragkrokar som satte sig lite här och där, samtidigt som den där Matteus fick jagas en hel del då han väldigt gärna ville stå uppe på "dämmet", där allt vatten står och väntar innan det går igenom någon slags port och rinner ut i en djup liten fors = inte så barnvänligt ställe. Några fiskar ville iallafall inte nappa på våra krokar (kan det bero på den väldiga ljudnivån som alltid omringar familjen du Hane?) , istället fick vi titta på gubben brevids eviga nappande av små mörtar som han slängde i igen till barnens förvåning! Slänger in en bild på en av de stackars mörtarna som barnen fick i sitt våld.....!
Nu fattar jag inte hur man får väck centreringen för texten, var ju bara fotot jag ville ha centrerat! Hmmm...
Jaja, jag har väl egentligen inte så mycket mer att babbla om!
Hörs imorgon!
En skön dag med sköna människor...
Morgonen var väl sisådär, men senare artade det sig...
Vi hade en ombokad tid hos BVC eftersom jag missade den jag hade dagen innan...dock höll jag även på att missa den här eftersom jag satt i godan ro och trixade här på bloggsidan! ;-o Tjugo minuter försenade kör familjen du Hanes stora Chevrolet fullpackad med ungar, rattad av bloggaren själv in i racerfart på Bvc:s uppfart, gör en snygg saxvändning, backar in på parkeringsplatsen...och krockar med muren! Mannen i familjen muttrar något om kvinnan i familjens köregenskaper medan kvinnan kontrar med att sånt ska dragkroken tåla! ;-)
Efter att vi fått reda på att Matteus gått upp 1½kg. sen sist vi vägde honom *hurra* :-D, och Julius fått sin 3-månaders-spruta, som han inte ens märkte när hon högg in i benet på honom (ibland är det bra med baby-hull!), så packade vi in oss i bilen igen och styrde kosan mot Åsljunga. Där mötte vi Anders mamma som jobbat förmiddag på GilleBagaren och körde tillsammans med henne till Åsljungasjön (vad skulle den annars heta liksom när den ligger i Åsljunga?) Där var det fint faktiskt med hopptorn, flytbryggor och grejer...och bäst av allt...inte så mycket folk!
Hampus och Linus upptäckte nästan direkt att där simmade riktiga små fiskstim ända inne vid strandkanten där vi badade...en stor lycka för små grabbar...och små mammor i stort fodral. :-) Slutade med att jag hängde där över bryggkanten med spannen i högsta hugg för att jag gett mig fasiken på att de där små rackarna kan inte vara så svåra att fånga. Mata dem med lite kanelbulle och håva in dem när de minst anar det...så lätt var det dock inte! Mina små pojkar fick fortsätta fiskandet medan jag retirerade (eller vad det heter) långt om länge upp i skuggan till min ljusskygge man och fikakorgen. ;-)
Efter en stund kom min soulmate Sara och hennes familj + deras maskot Erlan för att joina oss. Trevlig dag vid stranden i glada vänners lag alltså! Efteråt bestämde vi oss för att fortsätta den trevliga dagen i glada vänners lag hemma hos dem och grilla lite gott. Körde alltså till Örkelljunga och handlade lite sådant ätbart som gick att sätta på grillspett, vilket vi bestämt oss för att grilla. Mycket gott blev det och skrivande person åt så mycket att det började dras skämt om henne....men det bjuder jag på! ;-)
Linus följde med sin farmor hem för att sova över där, inte mig emot, har man fyra barn i vanliga fall så känns helt plötsligt tre stycken som rena semestern! Sen kan det vara mysigt för honom att få lite egentid med farmor oxå....Men nu väntar en ny dag ocj jag ska börja den med att fixa lite frukost åt oss! See you....
Vi hade en ombokad tid hos BVC eftersom jag missade den jag hade dagen innan...dock höll jag även på att missa den här eftersom jag satt i godan ro och trixade här på bloggsidan! ;-o Tjugo minuter försenade kör familjen du Hanes stora Chevrolet fullpackad med ungar, rattad av bloggaren själv in i racerfart på Bvc:s uppfart, gör en snygg saxvändning, backar in på parkeringsplatsen...och krockar med muren! Mannen i familjen muttrar något om kvinnan i familjens köregenskaper medan kvinnan kontrar med att sånt ska dragkroken tåla! ;-)
Efter att vi fått reda på att Matteus gått upp 1½kg. sen sist vi vägde honom *hurra* :-D, och Julius fått sin 3-månaders-spruta, som han inte ens märkte när hon högg in i benet på honom (ibland är det bra med baby-hull!), så packade vi in oss i bilen igen och styrde kosan mot Åsljunga. Där mötte vi Anders mamma som jobbat förmiddag på GilleBagaren och körde tillsammans med henne till Åsljungasjön (vad skulle den annars heta liksom när den ligger i Åsljunga?) Där var det fint faktiskt med hopptorn, flytbryggor och grejer...och bäst av allt...inte så mycket folk!
Hampus och Linus upptäckte nästan direkt att där simmade riktiga små fiskstim ända inne vid strandkanten där vi badade...en stor lycka för små grabbar...och små mammor i stort fodral. :-) Slutade med att jag hängde där över bryggkanten med spannen i högsta hugg för att jag gett mig fasiken på att de där små rackarna kan inte vara så svåra att fånga. Mata dem med lite kanelbulle och håva in dem när de minst anar det...så lätt var det dock inte! Mina små pojkar fick fortsätta fiskandet medan jag retirerade (eller vad det heter) långt om länge upp i skuggan till min ljusskygge man och fikakorgen. ;-)
Efter en stund kom min soulmate Sara och hennes familj + deras maskot Erlan för att joina oss. Trevlig dag vid stranden i glada vänners lag alltså! Efteråt bestämde vi oss för att fortsätta den trevliga dagen i glada vänners lag hemma hos dem och grilla lite gott. Körde alltså till Örkelljunga och handlade lite sådant ätbart som gick att sätta på grillspett, vilket vi bestämt oss för att grilla. Mycket gott blev det och skrivande person åt så mycket att det började dras skämt om henne....men det bjuder jag på! ;-)
Linus följde med sin farmor hem för att sova över där, inte mig emot, har man fyra barn i vanliga fall så känns helt plötsligt tre stycken som rena semestern! Sen kan det vara mysigt för honom att få lite egentid med farmor oxå....Men nu väntar en ny dag ocj jag ska börja den med att fixa lite frukost åt oss! See you....
Välkommen till min nya blogg!
Jaha, då har man skaffat sig en blogg. Här ska man i fortsättningen skriva av sig om allt sånt där som bubblar inombords. Sånt som man tänker egentligen är ganska ointressant för andra...men som man ändå kommer på sig själv med att tycka är väldigt intressant. Att läsa om andras liv alltså....Men ibland är det jäkligt skönt att läsa om andras glädjeämnen och bekymmar...det får en att inse att man inte är ensam...jag är inte den enda som skrattar och gråter omvartannat...det är så livet är!
Här kommer ni att få läsa om mig och mina tankar, en 26-årig virrpanna med huvudet i det blå...gillar att filosofera om livet och har väldigt djupa funderingar ibland...samtidigt är jag väldigt enkel och rättfram...försöker leva livet på ett soft sätt och ta dagen som den kommer. Här kommer ni även att få läsa en hel del om dom som betyder mest i mitt liv...mitt lilla grabbgäng; mina fyra söner som är födda -01,-03,-06 & -08...BrödernaBus...fullt ös medvetslös...dom måste ses och upplevas för att förstås! Min man kommer även att få en liten roll i den här bloggen...en 30-årig mansgris som jag trots allt älskar och fortsätter leva med år efter år....:-)
Ja, läser du denna bloggen så får du läsa om en vardag kantad av kaos och katastrofer men ändå alldeles överöst av kärlek och livsglädje! På återseende.....
Här kommer ni att få läsa om mig och mina tankar, en 26-årig virrpanna med huvudet i det blå...gillar att filosofera om livet och har väldigt djupa funderingar ibland...samtidigt är jag väldigt enkel och rättfram...försöker leva livet på ett soft sätt och ta dagen som den kommer. Här kommer ni även att få läsa en hel del om dom som betyder mest i mitt liv...mitt lilla grabbgäng; mina fyra söner som är födda -01,-03,-06 & -08...BrödernaBus...fullt ös medvetslös...dom måste ses och upplevas för att förstås! Min man kommer även att få en liten roll i den här bloggen...en 30-årig mansgris som jag trots allt älskar och fortsätter leva med år efter år....:-)
Ja, läser du denna bloggen så får du läsa om en vardag kantad av kaos och katastrofer men ändå alldeles överöst av kärlek och livsglädje! På återseende.....