ettlitetgrabbgang

Wednesday...onsdag...visste inte ens hur det stavades på engelska. Fick googla....thank you lord for Google...där hittar man allt....och lite till. Idag är det onsdag ja, en evighet sen jag uppdaterade bloggen känns det som. Har tappat stinget lite, känner inte suget efter att skriva längre. Emellanåt sätter jag mig här, tänker skriva något...men någonstans på vägen tappar jag fokus och skiter i det. Så även idag...men jag skriver ändå...kanske blir det en blogg trots allt...fast man inte har något speciellt att säga. Ordbajs....men kanske intresserar det någon!?




På tal om Wednesday...minns ni henne? Den sammanbitna dottern i Addams Family. Ibland känner jag mig som henne, sammanbiten och sluten. Inte med så elaka tankar dock...men ändå. Det känns som att man går på auto-pilot medan världen rämnar. Bomberna faller runtomkring det lilla planet...men det fortsätter bara tappert rakt fram genom striderna....fast besluten om att nå ett tryggare land snart...där det kan fälla ut hjulen och landa. Så är det nu. Jag längtar efter att landa och leva. Just nu handlar det bara om att överleva.

Någon borde ha berättat för mig hur jobbigt det är med fyra barn...att det är en ENORM skillnad från att ha tre barn. Inte för att jag ångrar mitt fjärde barn...absolut inte! Men...jag var inte förberedd på den stora skillanden. Ett barn mer eller mindre kan man ju tänka...hahaha....det uttrycket tar jag aldrig i min mun igen. Det är en JÄKLA skillnad på ett barn mer eller mindre vill jag få be att tala om. Iallafall i den här familjen... Här är det "high life" dygnet runt just nu känns det som...och min trötthet  underlättar inte det hela. Tröttheten gör att man tappar tålamodet och man hamnar i en ond spiral där allt handlar om vem som skriker högst. I dagsläget är det iallafall inte jag...för jag är hes som bara den och kraxar som en kråka. ;-) Men mina barn sköter dock skrikandet utmärkt utan mig. Skrik och bråk, skrik och tårar....från 04.00 på morgonen fram till 19.00 på kvällen. Trist nog så däckar ju oftast även jag då...så jag hinner nästan aldrig njuta av tystnaden. :-(

Just nu längtar jag allra mest efter en helt familjefri dag....så att jag bara kan lyssna på den musiken jag känner för och städa hela mitt hem sådär frenetiskt noggrant in i minsta skrymsle...njuta av ajaxdoften och lugnet. Kravlösheten. Sen, när hela hemmet glänser ska jag ta ett en lång skön dusch, klä på mig myskläder, tända lite ljus och slänga mig på soffan med en bra bok och en kall Cocca Cola. Efter ett tag, när jag legat där tillräckligt länge och slappnat av, då kommer jag sakna mina vilda,högljudda barn och min oborstade man....då får dom gärna komma hem och kramas. Men EN familjefri dag hade varit jäkligt skönt!!!!!!!!!



Nu ska jag fixa fram lite frukost innan det är dags för min store gosse att bege sig till skolan. Gympa idag, får inte glömma gympa-kassen. Sen ska jag lämna mina mitt-i-mellan-gossar på dagis och ta min minste lille gosse med mig hem igen för att göra ett tappert städ-försök. Han är så mammig just nu, kryper efter mig, skriker och försöker resa sig mot mina ben hela tiden. Svårt att få något gjort då! Men skam den som ger sig, jag måste iallafall dammsuga för sen i eftermiddag kommer Hampus damm-allergiska kompis hit. Vilken hit va!? ;-S

Håller oxå en liten kramp-aktig tumme för att pengarna vi väntar på ska komma idag. Så jäkla trött på att vara fattig nu!!!!
Men snart har vi kommit ifatt med alla utgifter och då blir det bättre tider....får man hoppas!