Oh my God!

Alla mammor som överhuvudtaget kommer utanför dörren med sina barn på morgnarna förtjänar f-n en OS-medalj!
Det är faktiskt en av de svåraste klasserna i grenen föräldraskap! Ingen lätt match ska jag be att få tala om.....

Startklockan går 06.00...då ska man snabbt kvickna till, väcka mannen, gå på toa och göra sig själv iordning. Sen får man väcka mannen igen, ge dricka till morgontörstig 2-åring och lite tutte till morgontörstig bebis. Tredje gången gillt när man väcker mannen om igen, sen får man väcka 5-åringen och 7-åringen, plocka fram kläder till dem och hoppas att det är en sådan dag att de orkar klä sig själva. Sen är det dags att byta blöjor och klä på bebisen och 2-åringen (om man kan fånga den sistnämnde) Leta upp bilnycklarna åt mannen som svär högt då han håller på att bli sen till jobbet, packa skolväskan åt 7-åringen, duka fram frukosten och byta blöja på bebisen igen eftersom denne med all säkerhet bajsat nu. Väl framme vid frukost-ätningen är det för egen del jämförbart med att vara enda sevitris på ett populärt lunch-ställe utmed E6:an...service på hög nivå alltså och man ska vara glad om man lyckas få några tuggor macka i sin egen mun.

Så är då klockan slagen 07.45 och 7-åringen ska vinkas iväg till skolan, 5-åringen springer ifrån bordet och 2-åringen får trugas att sitta kvar för att iallafall få i sig något av frukosten samtidigt som bebisen tröttnat på alltihop och bryter ihop i en "tyck-synd-om-mig-gråt". Nu kan man börja tjata på 5-åringen att ta på sig skorna och jackan för det lär ta ett tag, under tiden kan man plocka undan frukosten, byta blöjan på 2-åringen som med all säkerhet bajsat nu och leta upp nappen åt bebisen som skriker högre och högre. Sen är det dags att leta upp skorna som försvunnit under gårdagen eftersom 2-åringen gillar att gå rundor med allas skor inomhus och ibland även att kasta ut dem från balkongen...Ta på bebisen jackan, ge nappen och försöka somna den i vagnen (skriken är fruktansvärt stressande!) och sen får man skrika på 5-åringen lite så att denne lyder och tar på sig ytterkläderna. Dags att jaga 2-åringen och få på denne ytterkläderna med...vid detta laget har bebisens "tyck-synd-om-mig-gråt" övergått till panikslaget "jag-är-överlämnad-och-ingen-bryr-sig-om-mig-skrik" och man håller nästan på att bryta ihop själv...

Biter man ihop en stund till så har man snart fått ut vagnen och barnen tystnar i takt med att den börjar röra på sig. Ett litet avbrott för att knäppa på hjälmen på 5-åringen och låsa upp cykeln...sen är man iväg och kan sakta men säkert börja att andas igen. Klocka är 08.25 och dagens morgonpärs är över! Vinnare är mamman...men var är medaljen??


Kommentarer
Postat av: Emma

Du skriver helt underbart Fia :0)

Tänk vilket jobb vi gör varje morgon.

2008-09-01 @ 11:55:18
URL: http://vargflinga.blogg.se/
Postat av: Tanja

hej gumman det är så underbart att läsa dina inlägg du är verkligen duktig på att skriva och du är verkligen en underbar mamma med mycket tålamod det kommer inte förvåna mig nästa år när du kommer och säger att du väntar på femman ;-)

2008-09-01 @ 14:53:41

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0