Vattenläckage och Vattenkoppor
Mmm, fredagen innehöll båda delarna!
Matteus var en riktigt söt liten tomtenisse i luciatåget som dagis ordnade på morgonen. Linus med, han sjöng så högt och tydligt alla sångerna han lärt sig att han överröstade de andra barnen. ;-) Så när vi satt där efteråt och fikade på lussebullarna som barnen bakat råkade jag se ett par prickar på Matteus mage...och ett par på ryggen med. Krävdes ingen längre fundering över vad det var för något eftersom det gått vattenkoppor på dagis en tid nu. Alla som inte redan blivit smittade blev väl det nu i luciatåget...så om två veckor till jul kommer både vår lille Julius och resten av barnen på Matteus dagis ha vattenkoppor. GOD JUL! :)
Efteråt körde vi ju och kollade på huset som vi blivit så intresserade av. Det var precis så som vi tänkt oss....vi blev ännu mer förälskade när vi gick där och kollade. Så rätt vad det var råkade jag titta upp i taket och se att det flagnade. Mäklaren konstaterade att huset dragit på sig en fuktskada nu när det stått tomt så länge. Taket var inte riktigt tätt och tydligen har det regnat in på vinden och självklart har fukten trängt ner i vindsgolvet/taket undertill. Det kostar en hel del att renorvera. Det kostar både pengar, engagemang och tid. Just nu brottas vi med demoner. Ska vi lita på hjärtat att detta huset är det rätta, trots allt jobbet vi måste lägga ner...? ...eller ska vi lyssna på förnuftet och inse att det blir för mycket för oss. Det blir kanske att ta sig vatten över huvudet i DUBBEL bemärkelse! ;-)
Kan ändå inte hjälpa att känslorna sveper iväg med mig. Jag kan se den här lilla gården framför mig när den blivit som vi vill ha den. Helt underbar är den bilden. Detta huset "känns" så rätt i hjärtat....men jag vill verkligen inte att det ska bli ett så stort projekt för oss att vi tappar glädjen och glömmer bort oss själva. Jag vill inte leva i ett så stort renorveringskaos att barnen inte hinns med och att tröttheten sätter sådana spår att vi tappar kärleken till varandra och bryter upp vår familj. Det är ju den stora rädslan, att vi ska tröttna på allt mitt uppe i alltihopa och ångra vårt val. I nuläget är Anders dock positiv, och menar att med så mycket jobb framför oss är det lika bra att vi skippar Internet och kabel-TV....sånt som lätt snor tid från oss annars...också satsar vi på detta projektet tillsammans. Våra drömmars hus!
Kan inte hjälpa att mina tankar dras till den där filmen med Björn Skifs...."Drömkåken". ;-)
Får väl se vad det blir av detta, vi ska iallafall prata med banken i veckan och sen får vi ta dit en besiktningsman som ger oss ett rakt besked om exakt hur mycket där är att göra...Nu ska jag hoppa in i badet med mina två minsta. Stackars lille Julius är så förkyld...helt täppt i alla kanaler...snorig, rosslig och på det har han fått ögoninflammation i bägge ögonen. Han är ingen vacker syn min lille pojk...men ett varmt bad brukar hjälpa lite.
Matteus var en riktigt söt liten tomtenisse i luciatåget som dagis ordnade på morgonen. Linus med, han sjöng så högt och tydligt alla sångerna han lärt sig att han överröstade de andra barnen. ;-) Så när vi satt där efteråt och fikade på lussebullarna som barnen bakat råkade jag se ett par prickar på Matteus mage...och ett par på ryggen med. Krävdes ingen längre fundering över vad det var för något eftersom det gått vattenkoppor på dagis en tid nu. Alla som inte redan blivit smittade blev väl det nu i luciatåget...så om två veckor till jul kommer både vår lille Julius och resten av barnen på Matteus dagis ha vattenkoppor. GOD JUL! :)
Efteråt körde vi ju och kollade på huset som vi blivit så intresserade av. Det var precis så som vi tänkt oss....vi blev ännu mer förälskade när vi gick där och kollade. Så rätt vad det var råkade jag titta upp i taket och se att det flagnade. Mäklaren konstaterade att huset dragit på sig en fuktskada nu när det stått tomt så länge. Taket var inte riktigt tätt och tydligen har det regnat in på vinden och självklart har fukten trängt ner i vindsgolvet/taket undertill. Det kostar en hel del att renorvera. Det kostar både pengar, engagemang och tid. Just nu brottas vi med demoner. Ska vi lita på hjärtat att detta huset är det rätta, trots allt jobbet vi måste lägga ner...? ...eller ska vi lyssna på förnuftet och inse att det blir för mycket för oss. Det blir kanske att ta sig vatten över huvudet i DUBBEL bemärkelse! ;-)
Kan ändå inte hjälpa att känslorna sveper iväg med mig. Jag kan se den här lilla gården framför mig när den blivit som vi vill ha den. Helt underbar är den bilden. Detta huset "känns" så rätt i hjärtat....men jag vill verkligen inte att det ska bli ett så stort projekt för oss att vi tappar glädjen och glömmer bort oss själva. Jag vill inte leva i ett så stort renorveringskaos att barnen inte hinns med och att tröttheten sätter sådana spår att vi tappar kärleken till varandra och bryter upp vår familj. Det är ju den stora rädslan, att vi ska tröttna på allt mitt uppe i alltihopa och ångra vårt val. I nuläget är Anders dock positiv, och menar att med så mycket jobb framför oss är det lika bra att vi skippar Internet och kabel-TV....sånt som lätt snor tid från oss annars...också satsar vi på detta projektet tillsammans. Våra drömmars hus!
Kan inte hjälpa att mina tankar dras till den där filmen med Björn Skifs...."Drömkåken". ;-)
Får väl se vad det blir av detta, vi ska iallafall prata med banken i veckan och sen får vi ta dit en besiktningsman som ger oss ett rakt besked om exakt hur mycket där är att göra...Nu ska jag hoppa in i badet med mina två minsta. Stackars lille Julius är så förkyld...helt täppt i alla kanaler...snorig, rosslig och på det har han fått ögoninflammation i bägge ögonen. Han är ingen vacker syn min lille pojk...men ett varmt bad brukar hjälpa lite.
Kommentarer
Trackback
