ettlitetgrabbgang

Det är ju så....att livet traskar på i egen takt...medans man själv tar paus framför datorn.
Sen får man småspringa för att hinna ikapp livet.
Livet tar ju aldrig paus, inte barnen heller....dom springer som om dom skulle med tåget!
Tänk vad skönt om allt kunde pausa medan man själv tar en paus!!!

Men samtidigt....så trist och dött allt skulle vara då!

I datorns värld går allt i slowmotion.
En timme eller två flyter lätt förbi utan att man märker det.
Ska bara kolla lite intressanta saker på nätet...två, tre bestämda platser....oxå lite google.
Vissa bloggar är ju oxå oundvikliga hållplatser, måste ju uppdatera mig om vad som händer i din värld. Och du...hur har du det??
Här sitter jag i min bubbla medan barnen snabbspolar därutanför.
Är det så hos dig med???

Brukar klaga på Anders...att han går miste om livet (så som det är på riktigt!) medan han sköter om sitt liv på WoW.
Han missar värdefull tid med barnen och han försummar sina "irl" relationer.
Livet springer ifrån honom.

Men....ska jag vara ärlig så är det så för mig med!
Kanske inte i lika stor utsträckning, men ändå.
Jag är lika beroende av mina pauser från livet som han är....vi pausar och livet springer ifrån oss.
Snart...snart...förhoppningsvis så har vi inget internet längre......

Jag TROR att det kan vara bra för oss!!!