Drömtydning
Vad betyder det när man drömmer att ens hus brinner ner? Någon som vet??
Jag drömde att det brann igår-natt, en dröm som var så stark att den inte vill försvinna. Vi bodde på tredje våningen i drömmen (i verkligheten bor vi på första våningen)och det brann i någon av lägenheterna under oss. Brandkåren kom och informerade oss om att vi hade 15 min. på oss att utrymma lägenheten...som vanligt i vår kaotiska familj blir vi aldrig färdiga med någonting och så var det i drömmen med. När den där kvarten hade gått så hade vi fortfarande inte samlat ihop något av värde att rädda. Jag ville ju såklart få med mig alla korten vi har på barnen när de var bebisar och sånt men jag blev aldrig färdig med att samla ihop dom för jag blev hela tiden avbruten. Vi fick nöja oss med en handfull kort och sen ge oss av för att sätta oss och barnen i säkerhet. När vi var ute så ville jag springa in igen för att hämta dom andra korten men kom inte längre än till trapphuset där jag märkte att det var försent. Rök och eld överallt + en psyksjuk alkoholist-tant med rullator som höll på att brinna inne...henne trängde jag mig bara förbi...och lämnade henne åt sitt öde! Inte alls likt mig...men i drömmen var jag så egoistisk och tänkte bara på korten jag inte fick med mig...alla minnena som skulle brinna inne. Hmmm...någon som kan tyda drömmar??
Sen har jag i stort sett gått och lovat att bli klassförälder i Hampus klass....som om jag inte har tillräckligt i mitt liv!? Blev tillfrågad när vi var på fotbollen ikväll av en av de andra mammorna som sa att dom ville ha mig med...
Först sa jag "-Nej!" , sen sa jag "-Njae...jag vet inte", sen sa jag "-Ja..jo..det kan jag nog ställa upp på!". Snacka om svag karaktär! I grund och botten blev jag faktiskt smickrad av att bli tillfrågad...det var nog därför jag inte kunde säga nej. :-0
Har väl kanske blivit så att jag satt en stämpel på mig själv som annorlunda från de andra föräldrarna, ser inte mig själv som lika vuxen som dem på något sätt....men jag får kanske inse att det är jag själv som målar den bilden av mig...och inte alla andra. Får väl se om jag kan bidra med något som klass-mamma...hahaha...det trodde jag ju aldrig om mig själv! :-)
Fan vad det regnade när vi var på fotbollen förresten...det var bara 7 stycken i Linus åldersgrupp som var där och tränade...lagom liten grupp. Blir så varm i hjärtat när jag ser Linus springa där med bollen, han är så ivrig och flitig. Märks att han tycker det är skönt att få ut all den där överskotts-energin som han bär på! Sen har han den där "fightern" i sig som vill vinna...han har kämpaglöd...hoppas han håller kvar i fotbollen...tror den är bra för honom!
Under tiden vi var där så hoppade Matteus i vattenpölar som var större än honom själv, han hade skitkul och blev plaskblöt in på bara huden. Jag lät honom hållas och han lockade fram små leenden på många annars så bistra vuxna där...mitt lilla busfrö. :-)
När vi kom hem tog vi ett varmt bad tillsammans, me and my boys....Jäklar vad jag älskar dom!
Jag drömde att det brann igår-natt, en dröm som var så stark att den inte vill försvinna. Vi bodde på tredje våningen i drömmen (i verkligheten bor vi på första våningen)och det brann i någon av lägenheterna under oss. Brandkåren kom och informerade oss om att vi hade 15 min. på oss att utrymma lägenheten...som vanligt i vår kaotiska familj blir vi aldrig färdiga med någonting och så var det i drömmen med. När den där kvarten hade gått så hade vi fortfarande inte samlat ihop något av värde att rädda. Jag ville ju såklart få med mig alla korten vi har på barnen när de var bebisar och sånt men jag blev aldrig färdig med att samla ihop dom för jag blev hela tiden avbruten. Vi fick nöja oss med en handfull kort och sen ge oss av för att sätta oss och barnen i säkerhet. När vi var ute så ville jag springa in igen för att hämta dom andra korten men kom inte längre än till trapphuset där jag märkte att det var försent. Rök och eld överallt + en psyksjuk alkoholist-tant med rullator som höll på att brinna inne...henne trängde jag mig bara förbi...och lämnade henne åt sitt öde! Inte alls likt mig...men i drömmen var jag så egoistisk och tänkte bara på korten jag inte fick med mig...alla minnena som skulle brinna inne. Hmmm...någon som kan tyda drömmar??
Sen har jag i stort sett gått och lovat att bli klassförälder i Hampus klass....som om jag inte har tillräckligt i mitt liv!? Blev tillfrågad när vi var på fotbollen ikväll av en av de andra mammorna som sa att dom ville ha mig med...
Först sa jag "-Nej!" , sen sa jag "-Njae...jag vet inte", sen sa jag "-Ja..jo..det kan jag nog ställa upp på!". Snacka om svag karaktär! I grund och botten blev jag faktiskt smickrad av att bli tillfrågad...det var nog därför jag inte kunde säga nej. :-0
Har väl kanske blivit så att jag satt en stämpel på mig själv som annorlunda från de andra föräldrarna, ser inte mig själv som lika vuxen som dem på något sätt....men jag får kanske inse att det är jag själv som målar den bilden av mig...och inte alla andra. Får väl se om jag kan bidra med något som klass-mamma...hahaha...det trodde jag ju aldrig om mig själv! :-)
Fan vad det regnade när vi var på fotbollen förresten...det var bara 7 stycken i Linus åldersgrupp som var där och tränade...lagom liten grupp. Blir så varm i hjärtat när jag ser Linus springa där med bollen, han är så ivrig och flitig. Märks att han tycker det är skönt att få ut all den där överskotts-energin som han bär på! Sen har han den där "fightern" i sig som vill vinna...han har kämpaglöd...hoppas han håller kvar i fotbollen...tror den är bra för honom!
Under tiden vi var där så hoppade Matteus i vattenpölar som var större än honom själv, han hade skitkul och blev plaskblöt in på bara huden. Jag lät honom hållas och han lockade fram små leenden på många annars så bistra vuxna där...mitt lilla busfrö. :-)
När vi kom hem tog vi ett varmt bad tillsammans, me and my boys....Jäklar vad jag älskar dom!
Kommentarer
Trackback
